Förkyld!?

Nån som vill veta vad som hostades upp ur mina luftrör imorse? Inte det? Sorry, ni får veta ändå.
Så är det. Är man singel och inte har nån att gnälla för här hemma, då blir det bloggen som får ta stryk.
Läskiga, gulgröna grejer var det i alla fall. Sega, man riktigt kände hur de ville klamra sig fast nere i halsen för att kunna sprida så mycket elände som möjligt innan de hostades upp.
Jag förstår faktiskt inte hur jag kan bli förkyld när jag knappt träffar några människor. Eller kanske snarare, när jag inte dagligen träffar massor av smitthärdar i mindre storlek, även kallade barn. Men det går tydligen att bli sjuk ändå.
Usch, vad det är synd om mig. 
Sjuk, gnällig och sur.
Så känner jag mig.

Fast. Snart är det dags att komma hemifrån i alla fall. Ta en sväng med trevligt sällskap och bli lite inspirerad, hoppas jag.
Kliva ur mig själv litegrann. Känns jävligt skönt just idag.